Prognos ränta 2022

Den 4 maj 2022 kom Riksbanken med beskedet att styrräntan höjs mot anledningen att den framtida förväntade inflationen bedöms att ligga över inflationsmålet om 2 procent. Man började med en höjning på 0,25 procentenheter till 0,25 procent. Det innebar att styrräntan för första gången sedan 2014 hade letat sig över 0 procent. Däremot är det väldigt lite som tyder på att styrräntan kommer stanna på 0,25. Riksbankens ränteprognos visar att räntan gradvis kommer höjas till dess att den når en nivå om 2 procent 2024. Om varje räntehöjning genomförs med lika många procentenheter varje gång, borde vi kunna förvänta oss 7 stycken räntehöjningar innan man nått en styrränta om 2 procent. 

‍

Vad är styrränta?

Styrräntan, som tidigare kallades reporäntan, är den ränta som banker kan låna pengar till av Riksbanken. Med andra ord bestämmer styrräntan lånekostnaden för bankerna. Naturligt följer därför att en högre styrränta gör det dyrare för företag och privatpersoner ta lån, då bankerna själva betalar mer för de pengar de kan låna ut.

Varför höjs räntan vid inflation?

I Sverige använder vi oss av penningpolitik för att styra ekonomin. Grundstenen i den penningpolitiska modellen handlar, som namnet antyder, om att kontrollera mängden pengar i samhället för att på så vis kontrollera inflationen och styra den svenska ekonomin i rätt riktning. En av Riksbankens huvudsakliga uppgifter går därför ut på att upprätthålla ett fast penningvärde, vilket man gör genom att bibehålla en låg och stabil inflationstakt. I explicita termer är målet att inflationstakten, mätt som förändring av konsumentprisindex, KPIF, ska hållas runt 2 procent per år. Ett av de mest effektiva verktygen som Riksbanken har till sitt förfogande för att kontrollera inflationen är genom att justera styrräntan.  

Man kan förenklat säga att Riksbanken använder styrräntan som en gas- eller bromspedal för att påverka inflationen och rörelserna i den svenska ekonomin. Baserat på främst framtida förväntningar om inflationsutvecklingen utvärderar man kontinuerligt det svenska och internationella konjunkturläget, och tar beslut om styrräntan.

Bedömer Riksbanken att den framtida inflationsutvecklingen överstiger inflationsmålet och att ekonomin kommer bli överhettad, där pengars värde idag är lägre än vad de är imorgon, trycker man ned bromspedalen och höjer styrräntan. Det kommer ge en dämpande eller kylande effekt på ekonomin, då högre styrränta gör det dyrare för banker att låna pengar, vilket i sin tur gör det dyrare för företag och privatpersoner att ta lån. Detta betyder att investeringsviljan i samhället kommer minska. Fler kommer premiera att spara framför att spendera, vilket gör att en lägre andel pengar befinner sig i det ekonomiska omloppet, vilket i sin tur gör att inflationen avtar och viker nedåt.

Skulle situationen vara den motsatta, att Riksbanken bedömer att den framtida inflationsutvecklingen är för låg, skulle man istället sänka styrräntan för att öka investeringsviljan och därmed också driva upp inflationen. Med andra ord jobbar man kontracykliskt, i motsatt riktning mot den rådande konjunkturen för att försöka hålla inflationen i schack. Det är därför som räntan höjs vid inflation.

Varför höjs räntan just nu?

Det är precis av de anledningar vi just var inne på, att inflationen bedöms bli för hög om man inte justerar styrräntan. Men att peka på de exakta orsakerna bakom varför inflationen är för hög är inte helt enkelt, då inflationstakten påverkas och är del av tämligen komplexa makroekonomiska rörelser och skiftningar. Däremot, kan man peka på tre övergripande orsaker till varför inflationen har stigit.

Först och främst är det en reaktion på de penningpolitiska åtgärder som sattes in efter finanskrisen 2008/2009. Riksbanken sänkte då styrräntan kraftigt, och vi har sedan dess haft väldigt låga räntor för att stimulera den svenska ekonomin, vilket lett till naturlig inflation. Även coronapandemin har bidragit till dagens höga inflation. Många företag fick sänka sina produktionsvolymer och kunde därmed inte möta efterfrågan på marknaden, vilket ledde till stigande priser och högre inflation. Även i pandemins kölvatten har samma trend fortsatt, då den snabba öppningen av ekonomin med efterföljande höga efterfrågan lett till att produktionsföretagen inte hunnit med att producera i den takt som marknaden krävt. Och, när utbudet väl började komma ikapp efterfrågan, chockade Ryssland omvärlden med att invadera Ukraina. Återigen påverkades produktions- och leverantörskedjor kraftigt, samtidigt som elpriserna stuckit i höjden, vilket sammantaget lett till ännu fler prisökningar som i sin tur drivit inflationen uppåt.

Hur påverkas jag som privatperson av högre räntor?

Som privatperson påverkas du främst av stigande räntor i den mening att dina lån kommer bli dyrare att betala. De största lånen vi som privatpersoner har är ofta våra bolån, vilka kommer se högre räntor oavsett bindningstid när styrräntan höjs. Med andra ord kommer boendekostnaderna att öka för dig som privatperson, och du kan behöva se över din ekonomi och dina konsumtionsvanor för att klara de högre räntorna.

Däremot behöver du inte hänga läpp fullt ut riktigt än. Att justera inflationen med högre styrräntor är sällan något som sker över natt. Tidshorisonten för penningpolitiska åtgärder är oftast ganska långa, och det är därför inte omöjligt att vi under en tid, innan räntehöjningarna biter sig fast och får verkligt genomslag, ser höginflation med relativt sett låga räntor. I tider med hög inflation är det bästa sättet att “skydda” sina pengar från att ätas upp av inflationen i regel att äga realkapital och fasta tillgångar såsom exempelvis bostäder, då dessa inte är lika inflationskänsliga.

‍

Hur påverkas mitt företag av stigande räntor?

Den direkta effekten av de stigande räntorna kommer för de flesta företag vara relativt begränsad. Det beror givetvis på omfattningen av företagets lån och räntekostnader. Men generellt sätt har, särskilt små och medelstora, företag väldigt lite och låga räntekostnader. Undantagsfallet är företag inom fastighetsindustrin, som kan se större negativa effekter på resultatet av ökade räntekostnader.

Däremot påverkas företagen indirekt av stigande räntor, då högre räntor innebär att hushållens köpkraft minskar, vilket påverkar försäljningen negativt. Det kan därför vara bra att ta höjd för detta redan nu när du planerar för framtiden.

Orolig över det nya ränteläget?

Känner du dig oroad hur det nya ränteläget kommer påverka ditt företag framöver. Eller vill du bara ha någon att bolla idéer med om hur man ska tänka kring ränteläget och dess konsekvenser för ditt företagande? Förutom att vara experter på redovisning har vi på Saldo lång erfarenhet av affärsutveckling och lönsamhet. Vi bidrar gärna med råd, stöd och nya idéer för hur du ska tackla det nya ränteläget på bästa sätt. Slå oss en signal, eller dra iväg ett mail, så tar vi det därifrån.