Vad är 3:12-reglerna?

3:12-reglerna styr hur delägare i fåmansföretag beskattas på utdelningar och kapitalvinster vid en eventuell försäljning av bolaget. Reglerna är viktiga för att säkerställa att delägare inte omvandlar högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst. Låt oss börja med att förstå vem som omfattas av dessa regler.

‍

Vem omfattas av 3:12-reglerna?

Om du är delägare i ett fåmansaktiebolag där du eller någon närstående är verksamma, så omfattas du av 3:12-reglerna. Detta gäller även om du endast äger en liten del av företaget. Om du till exempel äger ett familjeföretag där både du och dina barn arbetar, omfattas ni alla av reglerna.

‍

Gränsbelopp och beskattning

Ett centralt begrepp inom 3:12-reglerna är gränsbeloppet. Detta belopp bestämmer hur stor del av utdelningen som beskattas till 20%. Låt oss titta närmare på vad gränsbeloppet innebär och hur det beräknas.

‍

Vad är gränsbeloppet?

Gränsbeloppet är det belopp som får beskattas till den förmånliga skattesatsen 20%. Utdelning upp till gränsbeloppet beskattas alltså som kapitalinkomst, medan utdelning över detta belopp beskattas som lön, vilket innebär en högre skattesats.

‍

Vad är förenklingsregeln?

Ett sätt att beräkna gränsbeloppet är genom att använda förenklingsregeln. Denna regel är särskilt fördelaktig för mindre bolag med få anställda.

‍

Hur fungerar förenklingsregeln?

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet beräknas med ett schablonbelopp. Detta består av 2,75 inkomstbasbelopp (ibb), vilket för beskattningsåret 2024 är 204 325 kr. Ska du ta utdelning i år tittar du emellertid på inkomståret 2023. Där uppgår schablonbeloppet till 195 250 kronor.

‍

Schablonbelopp (2,75 IBB) per beskattningsår:

‍

• Schablonbelopp enligt förenklingsregeln inkomståret 2023: 195 250 kronor.
• Schablonbelopp enligt förenklingsregeln inkomståret 2024: 204 325 kronor.
• Schablonbelopp enligt förenklingsregeln inkomståret 2025: 209 550 kronor.

‍

Schablonbeloppet gäller oavsett bolagets storlek eller löneutbetalningar, och delas mellan delägarna utifrån deras ägarandelar.

‍

Begränsningar och fördelar

Du kan bara använda förenklingsregeln för ett bolag per år, även om du äger flera. Detta kan vara en nackdel om du har flera bolag. Å andra sidan är förenklingsregeln enkel att använda och kräver ingen avancerad beräkning.

‍

Vad är huvudregeln?

Ett annat sätt att beräkna gränsbeloppet är att använda huvudregeln. Här beräknas gränsbeloppet antingen utifrån anskaffningsvärdet på dina aktier i bolaget, eller utifrån bolagets löneutbetalningar, vilket under vissa förutsättningar ger dig rätt att ta utdelning på 50% av bolagets totala löneunderlag. Huvudregeln kan alltså ge ett högre gränsbelopp, särskilt i bolag med många anställda.

‍

Hur fungerar huvudregeln?

Huvudregeln innebär att gränsbeloppet beräknas på anskaffningsvärdet på dina aktier och, som sagt, under vissa förutsättningar bolagets löneutbetalningar. För att få räkna med lönerna måste du eller en närstående dels äga minst 4% av kapitalet i bolaget samt ta ut en viss minimilön från bolaget.

‍

{{cta}}

‍

Löneuttagskravet

För att ha möjlighet till att räkna med lönerna behöver du ta ut en viss minimilön, vilket du gör genom att uppfylla löneuttagskravet. Det är alltså väldigt viktigt att du som företagare eller delägare tar ut rätt lön.

‍

Rekommenderad läsning: Så mycket lön ska du ta ut 2024 för att maximera din utdelning

‍

För 2024 är löneuttagskravet det lägsta av:

‍

• 445 800 kronor (6 inkomstbasbelopp) + 5% av bolagets totala löneunderlag för föregående år
• Eller 713 280 kronor (9,6 inkomstbasbelopp).

‍

Räkneexempel 

Låt säga att ditt anskaffningsvärde på bolagets aktier uppgår till 100 000 och löneutbetalningar för 2023 uppgick till 3 miljoner kronor. 5% av löneutbetalningar (3 miljoner) är lika med 150 000 kr. Detta betyder att löneuttagskravet blir 445 800 + 150 000 = 595 800 kr. Om du eller en närstående tar ut denna lön, kan du använda huvudregeln. Det betyder alltså att du har rätt till ett lönebaserat utdelningsutrymme på 1,5 miljoner kronor.

‍

Skulle du eller närstående däremot ta ut lägre lön 595 800 kr missar du ditt lönebaserade utdelningsutrymme om 1,5 miljoner kronor. Du kan dock fortfarande använda huvudregeln, men eftersom anskaffningsvärdet på dina aktier endast uppgår till 100 000 kr kommer förenklingsregeln att vara mer fördelaktig då den ger dig rätt till 195 250 kr i utdelningsutrymme för inkomståret 2023. 

‍

Med Saldo slipper du krånglet

3:12-reglerna kan vara krångliga, men att ta ut rätt lön är otroligt viktigt för att kunna maximera sin utdelning. Behöver du hjälp med planeringen eller har frågor, tveka inte att kontakta oss på Saldo. Våra redovisningskonsulter finns här för att hjälpa dig!

‍

‍

‍

Vanliga Frågor och Svar om 3:12-reglerna

‍

Vad är skillnaden mellan förenklingsregeln och huvudregeln?

Förenklingsregeln använder ett schablonbelopp för att beräkna gränsbeloppet, medan huvudregeln baseras på anskaffningsvärdet på dina aktier och bolagets löneutbetalningar.

‍

Hur vet jag vilken regel jag ska använda?

Jämför de två reglerna och välj den som ger det högsta gränsbeloppet. Om du har ett mindre bolag med få anställda kan förenklingsregeln vara enklare att använda.

‍

Vad händer om jag tar ut mer utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning över gränsbeloppet beskattas som lön, vilket innebär en högre skattesats. Det är därför viktigt att planera din utdelning noggrant.

‍

Kan jag ändra vilken regel jag använder varje år?

Ja, du kan byta mellan förenklingsregeln och huvudregeln varje år beroende på vad som är mest fördelaktigt för ditt bolag.

‍