Koncern, oäkta koncern, intresseföretag. Kärt barn har många namn heter det. I detta fall flyger dock inte liknelsen hela vägen. Men om vi nu måste fortsätta på denna inslagna metaforiska väg, skulle vi kunna säga att vi snarare har att göra med en syskonskara. Samtliga representerar ekonomiska konstellationer och skiljer sig egentligen endast åt när det kommer till andelen på ägandeskap. Så, lika, men inte exakt samma. Men låt oss ta det från början.

‍

Så, vad är en koncern?

En koncern definieras som en ekonomisk konstellation bestående av ett moderbolag och minst ett dotterbolag, där moderbolaget har bestämmande inflytande. Vi kan därför säga att en koncern, åtminstone i normalfallet, uppstår när moderbolaget införskaffar en antingen direkt eller indirekt majoritet av rösterna i dotterbolaget. Viktigt att komma ihåg är också att ett koncernförhållande endast kan uppstå mellan juridiska personer. Vi kan alltså inte tala om en koncern i de fall en privatperson äger två bolag.

‍

Hur definieras moderbolag och dotterbolag?

‍Enligt Årsredovisningslagen är ett bestämmande inflytande en grundförutsättning för att kunna tala om moderbolag och dotterbolag, och därmed också en grundförutsättning för att ett koncernförhållande mellan två juridiska personer ska kunna uppstå. Det är genom ett bestämmande inflytande man kan klassa bolag X som moderbolag till dotterbolaget Y. Men vad menar man egentligen med det? Zoomar vi in, och tittar närmare på lagtexten kan vi se att ett bestämmande inflytande definieras enligt följande:

Bolag X definieras som moderbolag och bolag Y definieras som dotterföretag i det fall att bolag X skulle:

• inneha mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i bolag Y

• äga aktier eller andelar i bolag Y och på grund av avtal med andra delägare förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar.

• äga aktier eller andelar i bolag Y och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i företagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

• äga aktier eller andelar i bolag Y och har på grund av ett avtal eller en föreskrift i bolagsordningen, bolagsavtalet eller andra jämförbara stadgar rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande i bolag Y.

• tillsammans med ett eller flera dotterbolag inneha bestämmande inflytande, enligt ovan nämnda principer, i bolag Y.     ‍

‍

Varför bilda en koncern? Vilka är fördelarna?‍

Den uppenbara fördelen med att ha en koncern är möjligheterna för att samordna de ekonomiska aktiviteterna i de olika verksamheterna. Styrning och uppföljning av verksamheter och ansvarsområden blir enklare och det finns också finansiella och skattemässiga fördelar med att bilda en koncern. En koncernbildning skapar alltså flera synergieffekter, då koordinationen av exempelvis produktion, inköp och marknadsföring blir mer strömlinjeformad. Samtidigt går det oftast också att ställa ett likhetstecken mellan fler bolag och mer administration, vilket inte sällan betyder ökade kostnader. En koncern ställer exempelvis högre krav på redovisningen och revisionen, då koncerner i vissa fall också behöver upprätta en särskild koncernredovisning.  

Att möjligheterna för samordning blir bättre låter ganska abstrakt och luddigt. Det kanske inte heller är det bästa säljargumentet för koncernbildning. Så låt oss nämna några ekonomiskt konkreta fördelar med ett koncernförhållande:

• Möjliggör lån. Ett koncernförhållande gör det möjligt att låna bolagen emellan, vilket oftast inte är tillåtet mellan bolag i en oäkta koncern.  

• Skatteutjämning. Svenska helägda bolag kan lämna koncernbidrag inom koncernen, vilket möjliggör skatteutjämning. Genom koncernbidraget kan alltså företagen i princip välja vilket eller vilka företag inom koncernen som ska betala inkomstskatt. Om exempelvis ett företag gör en förlust kan andra bolag inom koncernen täcka förlusten med hjälp av ett koncernbidrag och genom det slippa att betala bolagsskatt.

• Sprider ut riskerna. Att inte lägga alla ägg i samma korg är kanske det mest klassiska rådet för alla former av finansiella åtaganden. Och det är det av en anledning. Det skapar trygghet och ekonomisk säkerhet. Med en koncern gör du just detta, du sprider ut riskerna genom att fördela olika typer av verksamheter i olika typer av bolag. Du kan exempelvis lyfta ut mer säkra tillgångar som fastigheter i ett separat bolag och bedriva en mer riskfylld verksamhet i ett annat.

‍

‍Vad är en oäkta koncern?

‍En oäkta koncern är precis som en äkta koncern en grupp av bolag, men som ägs eller styrs av samma person eller personer och utan att formellt utgöra en koncernbildning enligt aktiebolagens kriterier. Det finns med andra ord inte av ett moderbolag i toppen, med dotterbolag under sig, åtminstone inte i ren rättslig mening. Därför har oäkta koncerner varken de rättigheter eller skyldigheter som lagstadgade koncerner har. Däremot finns det inget som hindrar ägaren eller ägarna från att rent praktiskt styra bolagen som en koncern. ‍

‍

Vad är ett intresseföretag?‍

Ett intresseföretag definieras vanligtvis utifrån två kriterier: det måste finnas ett ägarintresse och ett betydandeinflytande i bolaget. Ett ägarintresse definieras i sin tur vanligtvis av ett kapitalinnehav om minst 20% i bolaget, medan ett betydande inflytande brukar definieras av ett innehav av minst 20% av rösterna. Det finns däremot fler sätt som ett betydande inflytande kan uppnås på. Exempelvis kan man anse att ett företag har ett betydande inflytande i ett annat företag om företaget är representerat i styrelsen eller deltar i det strategiska arbetet. Det kan vidare handla om att det sker väsentliga transaktioner bolagen emellan.

Länk till artikeln om koncernredovising