Vad är hållbarhetsredovisning?

Hållbarhetsredovisning går ut på att kartlägga det egna företagets insatser att skapa långsiktig och hållbar utveckling. Själva hållbarhetsrapporten bör därför innehålla information som hjälper företagets intressenter att förstå hur verksamheten påverkar och påverkas av sin omvärld, och vilka ansträngningar man gör för att motverka eventuella negativa konsekvenser. Det ställs också vissa krav på en hållbarhetsrapport, som är viktiga att få med för att hållbarhetsredovisningen ska kunna betraktas som korrekt.  

‍

Vad ska en hållbarhetsredovisning ge information om?

Sedan 2017 trädde en ny lag i kraft, som ställer hårdare krav på rapportering om hållbarhet och mångfaldspolcysis. Lagen obligerar medelstora och stora svenska företag att i samband med sin årsredovisning också presentera en hållbarhetsredovisning. Lagen kräver att en hållbarhetsredovisning behandlar följande 5 områden: 

• Miljö

• Sociala förhållanden och personal

• Respekt för mänskliga rättigheter

• Motverkandet av korruption

‍

En hållbarhetsredovisning ska alltså ge upplysningar om hur företagets verksamhet påverkar dessa områden, både positivt och negativt, och hur det arbetar för att nå bättre resultat i frågorna.

Hur ska en hållbarhetsredovisning utformas?

Målet med en hållbarhetsrapport är att ge tillräckligt goda upplysningar för att kunna förstå företagets utveckling, resultat, ställning och konsekvenserna av dess verksamhet för de ovan nämnda frågorna (miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter och bekämpning av korruption och mutor). Mot bakgrund av detta bör därför upplysningarna eller informationen omfatta:

‍

1.    En kort beskrivning av företagets affärsmodell.

2.    En beskrivning av den policy som företaget följer i dessa frågor.

3.    Resultat och utfall av denna policy

4.    De väsentliga risker som rör dessa frågor och som är kopplade till företagets verksamhet, samt hur företaget hanterar dessa risker.

5.    Icke-finansiella centrala resultatindikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten samt för att kunna göra jämförelser för att förstå hur företaget presterar på de olika områdena över tid.

‍

Det händer att företag inte alltid har någon given policy för någon eller några av frågorna, och det behöver inte vara fel i sig. Om så skulle vara fallet för dig och ditt företag krävs det dock att du tydligt motiverar och förklarar anledningen till detta för att din hållbarhetsrapport ska bli godkänd.

Hållbarhetsredovisning och GRI - ett bra organ för stöd och hjälp

De riktlinjer och direktiv som återfinns i ÅRL (Årsredovisningslagen) om hållbarhetsredovisning kan ibland framstå som något luddiga. De fem områdena som man är skyldig att rapportera kring är i sig väldigt breda och det kan vara svårt att veta var man ska börja. Som tur är finns det också andra riktlinjer och rapporteringsverktyg framtagna för att underlätta författandet av en hållbarhetsredovisning och i förlängningen ett hållbart företagande.

‍

Ett exempel på sådana riktlinjer är de som organisationen GRI tagit fram. GRI är en oberoende, icke-vinstdrivande, organisation med ett uttalat syfte att främja företags rapportering om just hållbarhetsfrågor. Med andra ord är det ett perfekt organ att hämta inspiration från och ta hjälp av i frågor som rör din hållbarhetsrapport. Det ramverk som GRI har tagit fram för hållbarhetsrapportering beskriver hur olika typer av företag och organisationer, oberoende av storlek, bransch eller geografisk hemvist, kan och bör tänka när det kommer till att redovisa frågor som rör organisationens ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan.

Vem behöver göra en hållbarhetsredovisning?

Som tidigare nämnt behöver alla medelstora och stora svenska företag hållbarhetsrapportera i samband med sin årsredovisning. Medelstora och stora svenska företag är ju kanske inte ett superspecifikt mått. Men tittar vi närmare på lagtexten kan vi se att företag som uppfyller mer än ett av följande villkor är skyldiga att lämna en hållbarhetsredovisning. 

• Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 250.

• Balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 175 miljoner kronor

• Nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 350 miljoner kronor.

‍

Med andra ord måste du göra en hållbarhetsredovisning om ditt företag uppfyller två av de ovanstående villkoren.

Varför gör man en hållbarhetsredovisning?

Själva grundtanken med hållbarhetsredovisningen är egentligen väldigt enkel. Det handlar om att främja en långsiktig och hållbar utveckling som alla kan vinna på, både på det sociala och miljömässiga planet. Genom att lagföra hållbarhetsredovisningen ökar inte bara transparensen utan också möjligheterna till jämförelser företag emellan. Intressenter till större företag får en helt annat insyn i verksamheten när de ställs krav på rapportering av hållbarhetsfrågor. Just transparens och öppenhet ser det svenska lagrådet som centrala byggstenar i processen att bygga ett mer långsiktigt hållbart samhälle.

‍