Låt oss börja med att förklara några begrepp och samband som är viktiga att känna till för att förstå hur förmånsbeskattning fungerar.

‍

Vad är förmånsbeskattning?

Förmånsskatt är den skatt som tillkommer när arbetstagare tar emot ersättning som inte är kontanter. Förmånsbeskattning innebär alltså att anställda, förmånstagare, ska betala skatt för de förmåner som de erhåller via jobbet, och som enligt reglerna är skattepliktiga.

‍

Vad är en förmån? 

En förmån definieras av Skatteverket som all form av ersättning, utöver den vanliga lönen, som den anställde erhåller för sitt arbete och som bekostar en privat levnadskostnad. Några vanliga exempel på förmåner är jobbtelefon, företagshälsovård, motion och friskvård samt tjänstebil. 

‍

I de allra flesta fallen är förmåner skattepliktiga, vilket betyder att den anställde ska betala skatt för sin förmån och arbetsgivaren sociala avgifter, men det förekommer också skattefria förmåner (mer om det längre ned). 

‍

De skattepliktiga förmånerna värderas i normalfallet till sitt marknadsvärde, vilket motsvarar det värde som den anställde hade fått betala för förmånen på egen hand på den lokala orten. Marknadsvärdet brukar i detta sammanhang också kallas för förmånsgrundande pris eller förmånsgrundande belopp, vilket utgör grunden i beräkningen för förmånsvärdet.

‍

Vad är förmånsvärde?

Förmånsvärde går att likställa med den besparing som den anställde gör genom att få en förmån via jobbet jämfört med om den anställda hade betalat för förmånen på egen hand. 

‍

Hur beräknas förmånsvärdet?

Något förenklat beräknas förmånsvärdet genom att subtrahera marknadsvärdet eller det förmånsgrundande priset för en förmån med den summa som arbetsgivaren betalar för samma förmån. Det är också denna besparing eller mellanskillnad som kan bli skattepliktigt.

‍

I vissa fall, till exempel vid bil- och kostförmåner, bestäms förmånsvärdet och därmed storleken på förmånsskatten istället utifrån Skatteverkets förutbestämda schabloner.

‍

Hur betalas förmånsskatten? 

Förmånsskatten betalas genom att den specifika förmånen som den anställde erhåller registreras på dennes lönespecifikation, vilket därmed ökar bruttolönen och i sin tur den anställdes skatt. Även om det är den anställde som förmånsbeskkattas, är det alltså i praktiken arbetsgivaren som betalar förmånskatten för arbetstagarens räkning. 

‍

Hur blir en förmån skattepliktigt? 

För att en förmån ska bli skattepliktigt behövs i regel två krav uppfyllas:

‍

• Förmånstagaren ska ha tackat ja till förmånen
• Förmånstagaren ska ha tillgång till och använda förmånen 

‍

Men som med det flesta regler finns det såklart undantag. Ett sådant undantag är till exempel förmåner för fritidshus. Rätten att använda fritidshus via jobbet kan Skatteverket bedöma som en skattepliktigt förmån, oavsett om fritidshuset nyttjas eller ej. Samtidigt finns det också en del förmåner som är skattefria under vissa förutsättningar.

‍

Vilka förmåner är skattefria?

Majoriteten av de förmåner som man som anställd kan erhålla är skattepliktiga, men det finns vissa förmåner som undantagits från beskattning, så länge vissa krav uppfylls. Nedan listar vi några vanliga exempel på förmåner och vilka krav som ställs för att kunna räkna de som skattefria.

‍

Personalvårdsförmån, motion och friskvård

Motion och annan friskvård som massage samt enklare förtäring av dryck och mat som inte kan anses vara en hel måltid är tre vanliga exempel på förmåner som samtliga faller under paraplyet för personalvårdsförmåner. För att personalvårdsförmåner ska räknas som skattefria behöver de:

‍

• Erbjudas till hela personalstyrkan, oavsett anställningsvillkor 
• Vara av mindre värde (5000 kr vid friskvårdsbidrag)
• Inte kunna bytas mot kontanter

‍

När det kommer till motion och annan friskvård brukar man också skilja på naturaförmåner och friskvårdsbidrag.

‍

Friskvårdsbidrag

Friskvårdsbidrag är ett angivet belopp som den anställda får förfoga över och disponera själv, så länge det används på något som faller inom ramen för friskvård. Gränsen för skattefria friskvårdsbidrag går vid 5000 kr.

‍

Naturaförmån

Naturaförmån betyder att arbetsgivaren bestämmer och direkt betalar aktiviteter för motion eller friskvård. Detta blir ofta aktuellt när aktiviteterna erbjuds på arbetsplatsen eller i en annan lokal som arbetsgivaren helt eller delvis förfogar över. För naturaförmåner finns inget maxbelopp att förhålla sig till. Däremot behöver de vara av mindre värde och av enklare slag för att kunna räknas som skattefria. Det blir alltså en bedömningsfråga där man varje fall behöver prövas enskilt, men tumregeln när det kommer till “enklare slag” är att aktiviteter som kräver dyrare anläggningar, redskap och utrustning inte räknas som skattefria.

‍

Dator, mobiltelefon och annan elektronisk utrustning

Elektronisk utrustning som datorer eller mobiltelefoner faller under förmånen för arbetsredskap. För att arbetsredskap, oavsett vilken typ av vara eller tjänst det handlar om, ska kunna räknas som skattefria krävs det att varan eller tjänsten:

• är av väsentlig betydelse för att den anställde ska utföra sina arbetsuppgifter
• är av begränsad värde för den anställde (en bedömningsfråga), och
• inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen

För att din dator eller mobiltelefon som du får via jobbet och som du också använder för privat bruk utanför arbetsplatsen inte ska förmånsbeskattas krävs det alltså först och främst att din tekniska enhet är av väsentlig betydelse för att du ska kunna utföra ditt jobb. Därtill krävs det att abonnemanget eller kostnaden för enheten betalas mot en fast avgift samt att det inte går att särskilja på privat användning och användning i tjänsten.

‍

Arbetskläder

Arbetskläder och i vissa fall även kläder som också kan bäras privat är skattefria förmåner om de är:

‍

• Anpassade för ett särskilt arbete, som exempelvis skyddskläder, eller
• Utformande för en särskild tjänst, som exempelvis en uniform

‍

För att mer “vanliga” kläder som också kan användas för privat bruk ska räknas som en skattefri förmån är kraven något strängare. Då behöver plaggen:

‍

• vara obligatoriska att använda i tjänsten
• räknas som arbetskläder, dvs. de tillhandahålls för att användas på jobbet
• vara avpassade för tjänsten, dvs. att de bör vara enhetliga för viss personal eller ha någon annan särskild egenskap 
• inneha arbetsgivarens logotyp eller namn på ett sätt som påtagligt avviker från vanliga plagg.

‍

Tjänstebil

Bilförmånen är en nog den förmån folk har flest frågor om, och i de allra flesta fall är det en förmånsbeskattad förmån där förmånsvärdet bestäms utifrån Skatteverkets förutbestämda schablonbelopp. Men bilförmånen kan också vara skattefri, och för att slippa betala förmånsskatt på sin tjänstebil krävs det att den nyttjas i ringa omfattning, vilket definieras av Skatteverket som:

‍

• Bilen får köras privat max 100 mil per år vid
• max 10 tillfällen per år.

‍

Det är därför som det är viktigt att föra tydliga och utförliga körjournaler, då körjournalen är underlaget som används för att skilja på privat körning och tjänstekörning. Värt att notera är att resor till och från jobbet beaktas som privata resor.

‍

Gåvor

Huvudregeln är att gåvor är skattepliktiga, men undantaget som bekräftar regeln är julgåvor, jubileumsgåvor och minnesgåvor. Dessa gåvor är räknas som skattefria förmåner så länge de riktar sig till alla anställda eller till en större grupp anställda, och inte överstiger följande beloppsgränser:

‍

Julgåvor: 500 kr inkl. moms. Administration och transport räknas inte in i beloppet.

‍

Jubileumsgåvor: 1500 kr inkl. moms. Jubileumsgåvor får först lämnas när företaget firar 25 år, och därefter var 25:e år.  

‍

Minnesgåvor: 15000 kr inkl moms. Minnesgåvor får lämnas till varaktigt anställda i samband med att de fyller 50 år eller mer, till personal som varit anställda i mer än 20 år och till anställda som slutar. Därtill får minnesgåvor endast lämnas en gång, utöver när anställningen upphör.

‍

Kost

Vid intern representation är gratis kost, som annars förmånsbeskattas, en skattefri förmån. Vanliga exempel på intern representation är personalfester eller konferenser, men i dess korrekta bemärkelse definieras intern representation som:

‍

• Tillfälliga och
• Kortvariga sammankomster, som inte varar i längre än en vecka

‍

Utbildning och konferensresor

Utbildning räknas alltid som en skattefri förmån så länge det handlar om sådan utbildning som är relevant för den anställdes arbete. 

‍

Förmåner kopplade till en konferensresa är också skattefria så länge inte inslagen av nöje och rekreation får en mer framträdande roll. En viktig tumregel här är att konferenstiden minst bör uppgå till 6 timmar per dag.

‍

Personalrabatter

Personalrabatter på varor eller tjänster från företaget man är anställd på eller från ett annat företag som tillhör samma koncern räknas som en skattefri förmån om: 

• rabatten riktar sig till hela personalstyrkan
• varan eller tjänsten ingår i det ordinarie utbudet
• varan eller tjänsten inte går att byta mot kontant ersättning
• varan eller tjänsten inte är direkt ersättning för utfört arbete
• rabatten inte är större än bruklig personalrabatt inom branschen
• rabatten inte överstiger den största rabatt en konsument kan få på affärsmässiga grunder.

‍

‍

Rådgivning, stöd eller hjälp?

Kom ihåg att reglerna för förmånsbeskattning alltid uppdateras. Informationen ovan bör därför först och främst tolkas som en fingervisning mer än något annat. För att säkerställa att du har den senaste information bör du alltid rådfråga din redovisningsbyrå eller läsa på Skatteverket. 

‍

Vi på Saldo brinner för affärsrådgivning och älskar alla frågor som har med ekonomi att göra, stora som små. Har du frågor om eller vill bolla hur man ska tänka kring förmånsbeskattning, eller något helt annat som rör din verksamhet? Tveka inte, fråga på!   

‍

Läs också gärna våra andra artiklar. Där finns mycket matnyttig information om allt som har med företagsekonomi att göra.

‍

‍